skidexperter
Hade just en fin stund med familjen. Vi såg på skid-VM och hejade på Charlotte Kalla som fasen. Vrålade och ställde oss på huvudet i soffan (en gjorde det i alla fall...). Pappa sa att det syntes på åkstilen att det var Kalla och att hon har ett jävlar anamma i sig som är bra. Vi andra stämde in och sjöng hejarramsor.
Sedan visade det sig att det inte alls var Kalla vi hejade på utan en Lina Eriksson (kanske?). Men en fin stund var det som sagt (och Lina med stafettkamrat var duktiga (de har alldeles för vanliga namn för att jag ska komma ihåg dem. Sorry)
Den här bilden gör mig så lycklig. Goofy-blomma. Ungefär så som vi såg ut när det visade sig att alla expertkommentarer till "Kallas" tävling var helt åt skogen fel.
målamu
Oj vad seg jag är på att uppdatera, men det blir så när man har mycket att göra. Till exempel ligga på köksgolvet och sjunga.
Idag var jag i skolan och pillade med projektarbetet. Tummen är äntligen ute ur röven om man får uttrycka sig så.
På eftermiddagen var ateljen tom sånär på en liten blond jänta med stor huvud, jag.
Det var disco för hela slanten.
Ja tänk dig själv; ett stort rum med hög musik och en smal pelare som lätt kan tas för en strippstång. Yeha!
Linda tryckte smashing tröjor som vi alla ska ha på oss samtidigt och glänsa som stjärnor en sen vinterkväll då snoret fryser till is i näsan.
I morgon är det projektarbete som gäller igen, och avokado.
En ormbunke som jag mötte i Göteborg för några veckor sedan...
städdag
Idag har jag städat och dammsugit mitt rum.
Inte för att vara duktig eller så.
Mest för att det krasade under fötterna varje gång jag gick på golvet.
Hittade roliga bortglömda saker också. Värsta skattjakten.
- Ett styck rosa apsudd
- En tejprulle
- En kotte
- En flaska med oidentifierbar vätska i som luktade skarpt...
- Två häften som jag trodde att jag slängt och därför kopierat Lindurs häften.
Kanske borde städa lite oftare.
en onsdag
Idag är en så konstig dag, men jag kan inte berätta varför.
Jo delvis.
De positiva sakerna kan jag dela med mig av, bra så?
- åt spagetti och köttfärssås
- vågade gå till - - - - - - och söka jobb (annars är jag en mycket rädd människa som dessutom har djup ångest över att verka korkad i andras ögon)
- övningskörde på City Gross parkering. Mamma vrålade i panik och jag skrattade, som vanligt.
- åt spagetti och köttfärssås.
En bild som inte har någonting alls att göra med inlägget. Yay!
Eller jo om jag ska köra på det djupa, jag menar riktigt djupa. Uttrycket "IQ fiskmås" används inte allt för sällan i mina trakter. När jag söker jobb eller hjälp så är jag alltid rädd att verka dum, som en fiskmås. AHA! Bra anledning att lägga in den bilden. Mission accomplished.
inte en insekt
Min bror bor i stan. Han har ofta smulor på sitt bord.
Idag var jag där och åt en macka, sen städade jag. Sa att det var som tack för mackan så att han inte skulle känna dålig och omhändertagen.
Min bror har en torkad spindel i sitt fönster.
Han säger att det är hans kompis. Enligt honom en trevlig typ.
Jag blänger argt på spindeln och föreställer mig hur jag dammsuger upp den med Grovis.
Spindeln blänger tillbaka och föreställer sig hur den klänger in i mitt hår och är sådär allmänt äcklig.
Spindeln och jag är fiender.
Jag är helt säker på att den en dag kommer vakna upp.
Det börjar med en lätt ryckning i ett av de åtta dammiga benen, sedan öppnas långsamt ett kolsvart öga. Runt som ett pepparkorn.
Den följer minsta rörelse i köket och så en sen kväll när jag står vid spisen och kokar gröt reser den sig tappert upp.
Till en börjar märker jag ingenting, men så plötsligt kilar en skugga förbi på väggen. Det rasslar i rören och lampan blinkar. Rummet blir bäckmörkt och tyst.
Stel och skräckslagen vänder jag mig mot fönstret, och där, i månens sken, tornar spindeln upp sig fetare och hårigare än någonsin!
Fasen, nu kommer jag inte våga gå in i köket längre. Jag suger på att berätta läskiga historier.
flagor
Det är lov. Jag går alltid ner mig när det är lov.
Infisna mjukisbyxor, toffs mitt på huvudet och frusna fingrar.
I fredags kände jag mig stor och stark, tänk att ha en hel vecka till projektarbete, långpromenader och diverse pyssel.
Vad har hänt hittills?
Jo, jag har läst Harry Potter och den flammande bägaren igen (väldigt irriterad på den där pottsorken för tillfället, kan han inte sluta tjura?).
Det var nämligen så att när jag läste sjunde boken så fick jag svar på en massa som redan passerat bäst före datum i min hjärna och som krävde uppdatering. Tre böcker avklarade.
Harry Potter är inte så jäkla fancy egentligen. Kul idé, fantasieggande, men människorna... så svartvita och platta. Tråkigt.
Nu kallar maten. Hej.
snö
Damn you lazy grrl!
Idag skulle jag åkt in till skolan för att jobba med projektarbetet och låna Helan en nål. Det var verkligen lockande, för en gång skull ville jag faktiskt måla färdigt en tavla.
Klockan 07.45 yrade en försenad pappa upp och sa: Klockan är kvart i åtta, jag börjar åtta.
Sedan försvann han snabbare än blixten, jag hann inte ens reagera innan han var ute ur huset.
07.47 svarade jag: vaaa?
Så nu sitter jag här i full mundering (mössa och gosig tröja) och funderar på hur den här snöiga dagen ska te sig.
Kanske ska sy om lite kläder? Eller inte, senast jag försökte mig på det så blev två tröjor och en kjol oanvändbara.
Kanske ska baka en kaka? Eller inte, jag får faktiskt inte äta godis och sådant på vardagar och jag är inte en sådan som bakar och sedan sparar kakan (hallå, och vem ska slicka skålen då?).
Kanske ska jag bara halvligga i vår obekväma soffa och se på tv-shop. Ja.
I den här staden borde jag vara nu (visst ser det ut som typ New York...typ)
p.s.
Föregående inlägg krävde en illustration.
(Måste bara poängtera att Läkerol är gott och man blir bara pruttig om man är lika dum som jag och kastar i sig. Inget illa menat alltså (snälla slå mig inte!).)
munnen är glad men magen ledsen
Alltså, Läkerol är så gott! Jag hade helt glömt bort det.
Men som med alla sorters tuggummin, sugtabletter och mintkarameller är Läkerol milt laxerande om man äter det i stora mängder. Som med alla sorters tuggummin, sugtabletter och mintkarameller proppar jag i mig Läkerolen.
Nu menar jag inte att jag sitter här med rännskita, nej nej, men magen är inte riktigt i form. Den gormar och bubblar.
Och jag fortsätter äta Läkerol.
mundiarré
Mahapp, har du haft en trevlig vecka?
Jag med.
Om än lite störig i hjärnan.
Pappa och jag gick på promenad idag, på hal mark. Han ville springa lite, ordna upp sin kondition. Det fick han inte, nej nej.
Nu ter det sig som så att jag får en väldig mundiarré(tänk att jag trodde att det var magsjuka fram tills för ett år sedan) så fort pappa och jag går på promenad.
Han började springa, jag hängde på... och pratade. Alla vet ju hur det går när man pratar och springer, man blir sjukt trött sjukt snabbt.
Jag stannade, och fortsatte prata såklart, vilket gjorde att pappa var tvungen att stanna för att höra vad jag sa.
Antagligen var det här bara en undanflykt från pappa för att slippa springa (han är hurtbulle "jag-älskar-att-springa" annars).
I alla fall, vi pratade om osäkerhet och kognitiv beteendeterapi. Han sa att jag antagligen alltid kommer ha nervös ångest inför det mesta, men att det faktiskt går att leva med det och lyckas ta sig framåt i arbetslivet ändå.
Helst vill jag spola bort prestationsångesten helt (eller åtminstone så mycket av den att jag slutar förstöra för mig själv).
Livet är en tik.
Trevlig promenad var det i alla fall.
amäh
Missade "Fosters home for imaginary friends" bara för att jag satte mig här. Damn.
Nu visas "Ed, Edd and Eddy" istället och det är mycket tråkigare. Jäkla i-landsproblem.
En till sak angående tv; igår visades top model 11 och av en slump... tittade jag på det. En av deltagarna sa (om en annan deltagare): "Man kan vara ful på utsidan, men hon är verkligen ful innifrån och ut. En ful människa". (jag trooor inte att hon syftade på fula inälvor, utan på personligheten)
Är inte det en av de taskigaste saker man kan säga om någon?
Jo, det var lågt.
Och jag blir arg över ett fånigt program från Amerikat. Yeha.
blås upp ballongerna-korka upp vinet-slå klackarna i taket
För idag vaknade jag innan klockan åtta utan hjälp, utan att långsamt behöva väcka en förlamad kropp med ögonlock tunga som elefanter.
Det var en härlig känsla...
...förutom att jag inte gick upp utan somnade om och vaknade klockan elva istället på just det hemska sätt som jag nyss beskrev.
Ash då.
Party i alla fall!
