yellowbastard

Att försova sig, att i djup sömn förtränga klockornas dån.

Att under täcken av tjocka dun fly verkligheten.

Att försova sig. 

Svaga röster från fjärran land. Uppmanande, starka, men ack så långt borta.

Att inte vakna när tiden är inne.

Ja, som någon säkert kan förstå så försov jag mig idag. Skulle åkt in med mamma tidigt i morse för att sedan masa mig vidare till skolan någon gång vid elva-tiden.

Istället stängde jag av klockan i dvala och totalignorerade mammas rop. DAMN. 

Helan och jag skulle ju arbeta med projektarbeten, det sket sig.

Varför uppnår jag aldrig mer än zombie-status på morgonen?

Tänk att vara en sådan där supermänniska som går upp klockan fem varje morgon utan problem. Det vore soft.